Pulsfrekvens

Observation av pulsen ger viktig information om cirkulationen. Sjuksköterskan tar pulsen (frekvens, regelbundenhet och karaktär). Normal pulsfrekvens är cirka 65-80 slag/minut. Snabbare puls än 100 slag per minut kallas takykardi, och långsammare puls än 50 per minut kallas bradykardi. Varje hjärtslag indikerar en hjärtkontraktion, men varje kontraktion resulterar inte nödvändigtvis i ett perifert pulsslag. Pulsslagens styrka kan variera (växla mellan starkare och svagare slag). Detta beror på varierande preload (fyllnadstryck) i vänster kammare. Patienten kan ha oregelbunden puls, som vid arytmier i form av förmaksflimmer eller ventrikulära eller supraventrikulära extraslag. Då känns pulsen oregelbunden och kan ha varierande hastighet så att det kan vara svårt att räkna den. Svag puls kan tyda på minskad slagvolym och ejektionsfraktion (den procentuella andel av vänsterkammarens slutdiastoliska volym som drivs ut vid varje hjärtslag) och ökat systemiskt motstånd. Av det skälet är det viktigt att registrera pulsen manuellt i stället för med monitoreringsutrustning. Pulsen bör kontrolleras under en hel minut för att sjuksköterskan ska få ett bra underlag för att bedöma den. Det vanligaste stället att registrera pulsen är handleden, där man kan palpera a. radialis visas vanliga ställen för palpation av pulsen. I motsats till andra muskler kan hjärtat inte ta en paus och vila. Pulsfrekvensen påverkas bland annat av följande faktorer

  • Ålder: Pulsfrekvensen är högre hos barn än hos vuxna. Hos nyfödda är den 120-160 slag per minut, hos vuxna är den 65-80.
  • Kön: Kvinnor har en något högre pulsfrekvens än män.
  • Ansträngning: Ökad aktivitet leder till ökat behov av syre och dessutom till ökad utsöndring av koldioxid, vilket i sin tur leder till högre pulsfrekvens.
  • Hormoner: Ökad halt av adrenalin och tyroxin i blodet ger högre pulsfrekvens.
  • Smärtor och ångest: Smärtor och ångest ger i många fall högre pulsfrekvens.
  • Temperatur: Feber ger högre pulsfrekvens (pulsen ökar vanligen med cirka 18 slag i minuten per grad celsius) och nedsatt temperatur (hypotermi) ger lägre frekvens.
  • Blodtryck: Ett patologiskt lågt blodtryck (hypotoni) medför som regel ökad pulsfrekvens. Det är en kompenserande mekanism som bidrar till att syretillförseln till celler och vävnader upprätthålls.
  • Illamående: Illamående kan ge vagusstimulering och därmed förändrad pulsfrekvens.
  • Fysisk träning: Fysiskt vältränade personer har ofta låg puls.