Färgen på korken berättar vilka ämnen som finns tillsatta i röret:

  • röd kork: inga tillsatser

 

  • gul kork: gelrör (SST-rör, serum separation tube)

  • grön kork: tillsats av heparin (hämmar koagulationsfaktorer)

  • lila kork: tillsats av kalciumbindande etylendiamintetraacetat (EDTA-rör)

  • blå kork: t llsats av kalcium bindande citrat (citratrör)

Fasta | Många analyser kräver att patienten är fastande vid provtagningen för att resultatet ska bli meningsfullt, till exempel vid bestämning av triglycerider (fett) och glukos i plasma eller serum. Fasta innebär minst tolv timmar utan mat och dryck.

Dygnsvariation | En del av de ämnen man mäter uppvisar stora variationer i plasmakoncentration under loppet av ett dygn. Nivån av hormonet kortisol är högst på morgonen, medan nivån av tillväxthormon (growth hormone (GH), somatotropin) och prolaktin är högst på natten. Nivån av järn och bilirubin kan variera med över femtio procent under ett dygn.

Fysisk aktivitet | Om patienten knyter handen kraftig under provtagning i armbågsvecket kan det leda till en ökad koncentration av kalium i provet Till och med måttlig fysisk aktivitet kan leda till en fördubbling av antalet leukocyter i blodet under de närmast följande timmarna. När man använder musklerna ökar ofta koncentrationen av muskelenzymet kreatinkinas (CK) i plasma.

Kroppsställning | Kroppens ställning har betydelse för vätskefördelningen i kroppen. Vid övergång från liggande till stående ställning filtreras vatten och andra små molekyler ut ur kapillärerna, i synnerhet i benen (står man stilla länge svullnar benen).

Läkemedelsanvändning | Läkemedel kan förändra analyserna på två sätt: dels genom att förändra plasmakoncentrationen av en del komponenter, dels genom att påverka själva analysmetoden. Det har genomförts flera stora och mycket välgjorda översikter över olika läkemedels påverkan på kliniskt kemiska analyser.

Helblod, plasma och serum

Det blod som cirkulerar i blodkärlen kallas för helblod. Det består av plasma och blodkroppar (erytrocyter, leukocyter och trombocyter). När helblod står stilla, som det gör i till exempel i ett provtagningsrör, startar snabbt en koagulationsprocess. Med hjälp av en rad koagulationsfaktorer omvandlas det lösliga plasmaproteinet fibrinogen till olösliga trådar och klumpar av fibrin, blodprovet koagulerar. När blodprovet centrifugerar kommer blodkropparna och koaglet att pressas samman i botten av provröret eftersom de har lite större densitet än resten. Den blodkropps och koagelfria vätska där ovanför kallas för serum. Serum är med andra ord en artificiellt framställd vätska som är stabil och lämplig att använda för en lång rad analyser. Analyserna i serum berättar för oss vilka koncentrationer av de olika ämnena patienten har i sitt serum.